Vårt Karis

De utställda fotografierna berättar om livet i Karis under åren 1947 -1963. Tidningen Västra Nylands fotograf Bror Brandt (1914-1978) rörde sig med sin kamera och sina glasnegativ i Ekenäs, Hangö, Karis, Pojo, Ingå och Kyrkslätt. Förutom pressbilder av lokala nyhetshändelser, finns det bland Brandts fotografier också bilder av småstadsborna i arbete och sysslor.

Karis visar sig i 1950- och 1960-talsfotografierna som trafikens knutpunkt. Ånglok stannar vid Karis järnvägsstation och transporterar passagerare till Hyvinge, Hangö, Helsingfors eller Åbo. Män utför tungt arbete vid en taktegelfabrik, kvinnor kopplar trådtelefonssamtal för hand och unga lyssnar på skivor i en skivbar. Tidningsfotografierna fångar ögonblick från det förflutna och samtidigt från en hel era.

Nästan alla fotografier i utställningen är fotade av Bror Brandt för tidningen Västra Nyland, förutom fotot av vägskylten på Karis järnvägsstation som är fotograferad år 1947. Vi saknar uppgifter om vem som tagit bilden. Ännu på 1940-talet kunde flera nummer av tidningen Västra Nyland utkomma i rad utan att ett enda foto ingick i tidningen. Bror Brandt blev tidningens första fastanställda fotograf år 1949.

Brandt var en självlärd professionell. Som 12-åring började han sin karriär som tidningsutdelare för Hufvudstadsbladet och Svenska Pressen i Helsingfors. Han fortsatte med olika uppdrag på HBL:s tryckeri. Under kriget framkallade och kopierade han flygbilder för Försvarsmakten och efter kriget jobbade han på fotoateljén Foto Roos.

Den 1 september 1949 anställdes Brandt som kemigraf och fotograf på Ekenäs Tryckeri Ab och tidningen Västra Nyland. Han pensionerades därifrån 28 år senare.

Utställningen är kuraterad av Raija Linna, amanuens vid Museiverkets Bildsamlingar. Fotografierna i utställningen är från bildsamlingen Västra Nyland som ingår i Journalistiska bildarkivet JOKA:s pressbildssamlingar.

I utställningen ingår också dockteaterkonstnären Aapo Repos interaktiva Camera obscura.

Tack till

Heidi Gilhooly, Tanja Is-Selin, Joanna Maltzeff, Tiina Oasmaa.

Utställningen är finansierad med bidrag från Amos Andersons fond, Emilie och Rudolf Gesellius Stiftelse, Sophie von Julin fond, Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska folkskolans vänner r.f., Svenska Kulturfonden och William Thurings stiftelse.

Fotografier

Fotografier: Bror Brandt / Västra Nyland / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket. Förutom Järnvägsstationen, 1947: fotografen okänd

Broarna, 1950

Både landsvägen och järnvägen leder från Karis, via Ekenäs till Hangö. Vid Kråkholmen korsar broarna Pojoviken som sträcker sig från Finska viken ända till Pojo. På andra sidan viken syns Österby. Bilden är tagen i mars 1950.

Järnvägsstationen, 1947

Tågtrafiken från Hangö till Hyvinge började år 1873. Kustbanans bansträcka mellan Åbo och Karis blev färdig år 1899 och bansträckan mellan Karis och Helsingfors år 1903. Karis station blev järnvägstrafikens knutpunkt, varifrån tågen gick till Helsingfors, Åbo, Hyvinge och Hangö.

Kustbanan gick igenom Porkala arrendeområde som var i Sovjetunionens besittning 1944–1956. Arrendeområdet bröt tågtrafiken på två ställen: tågen gick från Helsingfors till Bobäcks hållplats och från Karis till Tyris hållplats. Bilden är tagen från Karis järnvägsstation år 1947, då Sovjetunionen samtyckte till att de finländska tågen fick åka längs med kustbanan igenom arrendeområdet, men passagerarvagnarnas fönster måste täckas och ett sovjetiskt lok måste bytas till tåget.

Fotografen okänd.

Tågolycka, 1957

Det utspårade godstågslokomotivet lockade nyfikna till Karis bangård i början av juni 1957. Ångloket Tr1, med smeknamnet Risto, spårade ur den 6.6.1957 nära Karis kvarn (Karis Kvarn Ab). I Västra Nylands olycksnyhet berättades att Risto hade fått sitt namn enligt president Risto Ryti, under vars ämbetsperiod de 150 ton vägande Risto-ångloken togs i bruk.

Olycksångloket 1057 byggdes vid Lokomo maskinverkstad i Tammerfors 1953. Det skrotades år 2024, men kan fortfarande beundras i filmen Kalle Träskalle och Stumpen i snömannens spår – där den har en roll.

Järnvägen genomgår grundlig förbättring, 1959

Banarbetare förbättrar stationsområdets säkerhet i Karis 18.10.1959. Stationsperrongerna förlängs och ett skyddsnät uppförs mellan de två huvudspåren. Endast några öppningar görs i nätet för resenärer som vill förflytta sig från det ena spåret till det andra. I tidningen Västra Nyland förmodas det, att arbetet inte fås klart under hösten, eftersom det är knappt om arbetskraft och arbetet är tungt.

Busstationen, 1961

Skolelever skyndar till bussen på Karis busstation framför brandkårshuset i oktober 1961. Livligast och farligast är trafiken vid halvfyratiden, skriver Västra Nyland 25.10.1961. Då kan tre och t.o.m. fyra bussar vara ankommande eller utresande samtidigt.

På Köpmansgatan, 1961

En Mercedes Benz lastbil kör mot Köpmansgatans och Bangatans korsning i Karis centrum i oktober 1961. Till vänster finns en bar och en fotoateljé och Andelskassan lite längre bort. På högra sidan av gatan bakom lastbilen fanns under många år fru Hille Finnbergs (1882-1976) kemikalieaffär, Karis Kemikaliehandel.

Vid Svartån, 1950

Svartån översvämmar i april 1950 värre än under de tio föregående åren. På många lantgårdar är hälften av jordbruksmarken under vatten. I Mangårds by i Svartå i norra Karis stiger vattnet upp på vägen. Det gamla förslaget om att bygga skyddsvallar vid Svartån lyfts fram igen.

Brandbil, 1958

Karis frivilliga brandkårens FBK:s styrelseordförande Knut Berglund presenterar stolt den nya brandbilen på Brankis gård i Karis 19.7.1958. Berglund är den första chauffören som får köra Dodge Power Wagon brandbilen som kostat över fyra miljoner mark. Bilen har bland annat en 9 meter lång aluminiumstege i tre delar som är lätt för en person att hantera. Det är bara en annan brandkår i Finland som har en sådan stege.

I banken, 1963

Bankdirektören Nils Lindblad betjänar en äldre dam vid kundtjänstdisken i Karis Sparbank 31.1.1963. Om man inte når en överenskommelse om lönerna inom banksektorn hotas bankerna av Nordens första bankstrejk.

Krematorium, 1964

Karis krematorium är belägen i St. Olofs kapells bottenvåning, invid St. Olofs begravningsplats. Krematoriet som är Västnylands enda krematorium, togs i bruk 16.1.1964. Bilden av krematoriet är från 29.11.1964.

Tegelfabrik, 1952

En tegelmakare vid sitt arbete på Raseborgs Tegel 11.9.1952. Raseborgs Tegel grundades år 1943 för att tillverka taktegel. Dess verksamhet upphörde 1992.

Bilfabrik, 1962

Einar Halminen och Aaro Kotajoki installerar bromsrör vid SAT (Suomen Autoteollisuus) fabrikens löpande band i Karis 11.12.1962. Från Finlands första bilmonteringsband rullar en ny lastbil ut varje arbetstimme, 3 000 lastbilar per år berättas det i tidningen Västra Nyland 12.12.1962. Lastbilarna är av märket Sisu. SAT flyttade bilmonteringen till Karis år 1951. Den nya monteringshallen och löpande bandet blev färdiga år 1961. Vid fabriken arbetade 300 anställda.

Telefonväxel, 1958

Signe Nikander (sittande främst), Margit Ahlfors, Astrid Nylund och Margit Wasström förmedlar samtal i Karis Telefons telefoncentral 3.9.1958. Den nya automatiska telefoncentralen skall tas i bruk i Karis den 6. september kl. 23.00. Efter detta räcker det inte att bara känna till samtalsmottagarens namn, utan den som ringer måste leta upp rätt telefonnummer i telefonkatalogen. Telefonavgiften bestäms enligt samtalets tidsmässiga längd.

Telefonisterna kommer att bli arbetslösa. Fröken Nikander har förmedlat samtal i Karis ända sedan år 1921. På den tiden fanns det cirka 120 abonnenter.

Mjölbollstad sanatorium, 1958

Doktorerna I. Railo, E. Stenberg och Lars Ekroth utför en lungoperation i Mjölbollstad sanatoriums (senare Mjölbolsta sjukhus) operationssal i Karis 18.12.1958. Sanatoriet blev färdigbyggt år 1936 och vid år 1958 var det i behov av renovering.

Tuberkulospatienter vårdades på sanatoriet under åren 1931–1962. Tuberkulos var ända fram till 1950‑talet en folksjukdom som årligen krävde tusentals finländares liv.

I köttaffären, 1964

Fyra biträden (fr. v.) Synnöve Finnberg, Margaretha Tennström, Dagny Tennström och Inger Holmström betjänar kunder i en livsmedelsaffär i Karis juni 1964. De glada biträdena trivs med sitt arbete eftersom kamratandan är god.

Praktikant, 1962

Viveka Lindström sommarjobbar i en köttaffär i Karis i augusti 1962. Hon har avslutat skolan på våren och vet ännu inte vad hon vill göra i framtiden.

Yrkesskoleeleven, 1955

Kalevi Ojanperä sågar en planka med en bandsåg i Västra Nylands yrkesskola i Karis 14.1.1955. Bandsågen har donerats av skolans vänner i Sverige. Yrkesskolans nya tillbyggda del invigdes följande dag. I byggnaden, som ritades av Hilding Ekelund, fanns smedjan och mekaniska verkstaden i nedre våningen och snickeriverkstaden i övre våningen.

Lärkkulla folkhögskola, 1950

Lärkkulla kristna folkhögskolas studeranden tillbringar sin fritid genom att sticka strumpor, läsa tidningar och genom att samtala i januari 1950. I Karis internats vardagsrum finns en öppen spis och eleverna har tillgång till moderna bekvämligheter som kylskåp och elektrisk ugn. Folkhögskolan, som ritats av arkitekt Hilding Ekelund, invigdes söndagen den 29.1.1950.

Biblioteksbilen, 1956

Biblioteknämndens ordförande Allan Sällman och jordbrukare Albin Engberg lyfter bokhyllor i bilen på Mankers gårdsplan Finbacka. Västnylands första bokbil på rundtur i Karis landskommuns södra delar 12.11.1956. Under rundturen finner 103 böcker sina läsare, vilket är mer än hälften av böckerna i bilen.

Skivbaren, 1955

Från Karis nya skivbar kan man köpa skivor i november 1955. Före det eventuella köpet spelar fröken Else-May Nyberg upp den skiva som kunden valt. I skivbaren finns tre lurar, en lur för varje kund som vill lyssna på musik. Man kan välja mellan 500 olika skivor, från Sibelius till Lionel Hampton.

Miss Sommarhangö,1957

Miss Sommar-Hangö valdes 6.7.1957. Kandidater var: nr. 1 Pirkko Järventaus från Helsingfors, nr. 2 Lillemor Carlberg från Stockholm, nr. 3 Ingegerd Westerlund från Karis, nr. 4 Birgitta Lundqvist från Hangö, nr. 5 fru Gun Lindell från Helsingfors, nr. 6 Brita Wikström från Karis, nr. 7 Maj-Gret Vuori från Hangö, nr. 8 Gunnel Westerlund från Helsingfors, nr. 9 Brita Tillman från Hangö och nr. 10 Viveka Bäckman från Hangö. Fru Lindell vann tävlingen.

Handboll, 1958

BK-46:ans handbollslag tränar i Kila folkskola, Karis 19.2.1958. Folke "Focke" Söderberg tränger sig mellan Lennart "Leisku" Malmberg och Hilding "Hilda" Nordström och vräker iväg ett skott. Längst borta syns Putte Möller.

Västranylands juniorcup i friidrott, 1958

Västranylands juniorcups final i friidrott i Ekenäs 24.8.1958. Vinnarna får sina pris av överdomare Björn Sirén. Första pris till B. Vinberg (EIF), andra pris till S. Roos (EIF) och tredje pris till K. Pihl (Karis-Svartå IK). Brevid prispallen står S. Sundström (EIF) som blev fjärde.

Första maj, 1963

Jörgen Brom (till vänster) undersöker hur kompisen Björn Aalto ser ut inramad 1.5.1963 i Karis. Pojkarna har hittat tavelramen vid ett fempennisstånd på loppmarknaden i Karis.

I telefonkiosken, 1961

Barbro Ramstedt följer spänt med från sidan när Ebba Arhippainen stoppar i ett mynt i telefonkioskens telefon i Karis den 5 juli 1961. Ramstedt är en av de första som kan ringa ett fjärrsamtal från Karis telefonkiosk t. ex. till Helsingfors eller Tammerfors. Myntets värde avgör hur länge hon kan tala.

I december 1877 drogs den första telefonledningen till Helsingfors. I juni 149 år senare lägger telefonoperatören Elisa ned det fasta telefonnätet. Telefontrådarna sjunger inte längre.

Frälsningarmén, 1963

Frälsningarméns kapten Boris Santamäki ber förbön i ett hem i Karis januari 1963. Kapten och fru Heddy Santamäki gör hembesök i Karis. ”Får vi sjunga?” frågar de. Möten, andaktstunder, hembesök, insamlingar och tidningsförsäljning hör till frälsningsarméofficerarnas vardag, berättar Västra Nylands reportage 2.2.1963.

Utställningens tid och plats

Utställningsperiod: 24.4.-30.5.2026

Utställningens plats: Fotocentrum Raseborg

Köpmansgatan 3, 10300 Karis

Öppet: tisdag-fredag 10-16, lördag 10-14;

Stängt sön–mån, stängt 1. Maj