Beredskapsanvisningar

Kulturegendom är sådan egendom som har avsevärd betydelse för ett folkslags kulturarv. Till kulturegendomen hör värdefulla konst- och föremålssamlingar, fotografier, böcker och annat tryckt material, inspelningar, filmer, arkivhelheter, byggnader och deras fasta inredning, bebyggda områden samt fornlämningar.

I Finland skyddas kulturegendom av den nationella lagstiftningen samt av internationella avtal. Räddningslagen och statsrådets förordning om räddningsväsendet innehåller föreskrifter om egen beredskap. En byggnads ägare och innehavare, en myndighet eller en inrättning är vid vederbörande objekt och i sin övriga verksamhet skyldiga att förhindra att riskfyllda situationer uppstår samt att förbereda sig på att skydda personer, egendom och miljö i risksituationer och på att vidta sådana räddningsåtgärder som de klarar av på egen hand.

En räddningsplan ska göras upp för sådana i statsrådets förordning angivna byggnader eller andra objekt där person- och brandsäkerheten eller miljön kan antas vara utsatt för stor risk eller skadorna till följd av en eventuell olycka vara allvarliga.

Oberoende av vem som äger det kulturegendomsobjekt som ska skyddas utgör egen beredskap i enlighet med räddningslagen grunden för tryggandet av kulturegendomen. Förutom personsäkerheten ska också skyddet av egendomen beaktas i beredskapen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att förebygga och begränsa skador samt vid den egna beredskapen hos den som ansvarar för objektet.

Förebyggande skydd/beredskap

  • Ändamålsenlig beredskap för risker ska upprätthållas:
    • en riskanalys där möjliga hotbilder och krissituationer kartläggs
    • en uppdaterad räddningsplan (utöver personsäkerheten också en plan för räddandet av kulturarvet, planen görs upp i samarbete med den lokala brand- och räddningsmyndigheten samt med personalen och handlingsmodellerna i planen övas)
    • säkerhetspersonal har utsetts och utbildats, en skyddschef och en biträdande skyddschef har utsetts
    • ett informationsnätverk och en kommunikations- och rapporteringsansvarig har utsetts
    • effektiva system: brand- och inbrottsdetektorer, larm, släckningssystem
    • släcknings- och räddningsmaterial och -utrustning, ficklampor, personlig skyddsutrustning, förstahjälpsutrustning
    • effektivt system för passerkontroll, ingångarna är säkrade (inbrottslarm) och upplysta
    • reservsystem för el- och värmedistribution samt för datasystemens funktion
    • regelbunden utbildning av personalen, övningar
  • I fråga om byggnaderna har man fastställt vilka delar som i första hand bör räddas samt exempelvis vilka fönster och dörrar som däremot får slås sönder för att avlägsna rök eller för andra behov.
  • Värdefulla inventarier, konstverk och föremål samt skyddade interiörer och byggnadsdelar har dokumenterats (katalogisering och åtminstone ett fotografi, övervakningssystem för värdeföremål) och klassificerats t.ex. i tre "värdeklasser", de mest värdefulla föremålen har säkerhetsmärkts (t.ex. så att de kan identifieras i händelse av stöld).
  • Planer och instruktioner för hur de föremål som ska evakueras ska lösgöras och transporteras har utarbetats i förväg. Föremålens fästen i t.ex. väggarna är gjorda på ett sådant sätt att de lätt kan lösgöras i en krissituation.
  • Det finns en lista över experter som man i förväg har kommit överens om att kontakta i en krissituation (skyddsmyndigheter, konservatorer av olika material etc.) samt kontaktinformation till dessa.
  • För evakuerade föremål har tillfälliga skyddsmaterial och -konstruktioner samt lagerlokaler reserverats (t.ex. monterbara plasttak som skyddar mot regn, sandsäckar, skydd med lätt konstruktion). De tillfälliga utrymmen som ska användas i krissituationer har fastställts, och det finns en plan för hur transportutrustningen ska organiseras (i krissituationer). Datasystemens funktion i krissituationer har säkerställts.

Instruktioner i krissituationer

  • Larm och information: larma brandkåren och/eller polisen (det allmänna nödnumret 112, berätta: vad som har hänt, stad, adress och våning, svara på frågor, avsluta samtalet när tillstånd till detta har getts), informera objektets säkerhetschef samt andra skyddsansvariga, inled skyddsorganisationens verksamhet, kontakta skyddsexperter (konservatorer m.fl.: anvisningar för förstahjälpskonservation, förhindrande av ytterligare skador), dirigera polisen och brand- och räddningsenheterna till krisområdet.
  • Säkerställ att personsäkerheten (avlägsnande, första hjälpen) och primärsläckningen etc. ombesörjs.
  • I stöld- och rånsituationer ska rånarens kännetecken (röst, speciella kännetecken) memoreras och dokumenteras, uppmärksamhet fästas vid rånarens flyktmetod, eventuella vittnen säkras etc.
  • I bombhotssituationer ska man sträva efter att vinna tid, reda ut den exakta händelseplatsen, evakuera människorna och de värdefullaste föremålen.
  • I situationer med vattenskador ska huvudkranen stängas av, strömmen till elapparaterna i de objekt som har vattenskadats ska brytas och föremål och apparater ska skyddas på plats eller så kan löstagbara föremål evakueras till ett lagerutrymme som har bestämts i förväg.
  • För att bevara värdefulla byggnader, interiörer och byggnadsdelar bedömer man om skadan kan begränsas till en viss del av objektet och åtgärderna koncentreras till att rädda den värdefullaste delen. Man bedömer om t.ex. släckning med vatten orsakar större risker för konstruktionerna än vad dessa åtgärder kan rädda ("låt det brinna kontrollerat"), man undviker onödiga rivningsarbeten.
  • Säkerställ informationsflödet och kom överens om vem som ansvarar för att medierna informeras.
  • Rädda de värdefullaste inventarierna och föremålen.
    • Det innebär alltid en risk att flytta värdefulla föremål och konstverk. Om skadan kan begränsas i objektet och föremålen kan lämnas kvar på sina platser ska de skyddas i själva objektet. Föremålen ska skyddas mot mekaniska skador, fukt, nedfallande damm, smuts och skadegörelse.
    • Föremålen ska lösgöras från sina platser och flyttas från objektet till ett säkert skyddsutrymme som har bestämts i förväg. Byggande av tillfälliga skydds-/lagerutrymmen, anskaffning av transportutrustning och ibruktagande av krislagerutrymmen. Skyddsutrymmet ska kunna låsas och tillräcklig ventilation ska ombesörjas. Föremål som ska flyttas ska dokumenteras och katalogiseras och man bör ser till att alla delar från skadade eller sönderslagna föremål tillvaratas. När föremålen flyttas ska de skyddas från väder, skadegörelse etc., och flyttningen ska alltid övervakas.

Instruktioner efter en krissituation

  • Polisen genomför först sina egna undersökningar. Undersökning och dokumentation av det som återstår av kulturegendomen inleds så snabbt som möjligt enligt polisens anvisningar (skadade delar får inte förstöras innan en expert har genomfört sin undersökning och dokumentation).
  • Förhindra att mer omfattande skador uppstår. Om det finns risk för att byggnader eller konstruktioner rasar, ska området tömmas och avspärras. Konstruktioner där rasrisk förekommer ska stödas. Om konstruktionerna inte längre kan stödas, ska de rivas kontrollerat och rivningsarbetet ska dokumenteras. Skadade byggnadsdelar skyddas med skyddstak etc. (regnskydd och vindskydd). Man bör förhindra att vatten kommer in i konstruktionerna samt att föremål blir våta.
  • Värdefulla föremål och interiörer ska skyddas mot damm, smuts (bomullstyg) och vatten (om de skyddas med plast ska man se till att inga mögelskador uppstår).
  • Förhindra att byggnadsmaterial och föremål som blivit våta börjar mögla. Hantera föremålen enligt konservatorns anvisningar. De kan t.ex. frysas eller torkas på annat sätt.
  • Skadade tak, dörrar och fönster samt andra byggnadsdelar eller fast inredning ska skyddas tillfälligt eller repareras, observera även inbrottsskydd.
  • Av det material som ska föras till avstjälpningsplatsen ska de rester som innehåller mest information eller på annat sätt är viktigast tillvaratas och lagras.
  • Stulna eller försvunna värdefulla föremål ska kartläggas, katalogiseras och meddelas till polisen och gränsbevakningen (utförselförbud m.m.).
  • Kom överens om vem som ansvarar för uppföljningen av situationen och informationen.
  • Håll området stängt för utomstående och organisera bevakning.
  • Dokumentera helhetssituationen (verksamhetsdagbok, fotografering), de bevarade och skadade föremålen samt byggnadsdelarna (alla betydelsefulla fynd och iakttagelser ska fotograferas, ritas av, antecknas etc.). Observera att allt dokumentationsmaterial ska samlas ihop efter krisen och sammanställas till en slutrapport.

Ytterligare information (på finska)

Työryhmän esitys Haagin vuoden 1954 yleissopimuksen toimeenpanosta Suomessa ja osana kansainvälistä kriisinhallintaa, opetusministeriön julkaisuja 2007:8