Vasaskeppets lillasyster Falken hittad i Finska viken
Forskare inom programmet Glömda flottan har identifierat ett skeppsvrak utanför Porkala i Finska viken som krigsfartyget Falken. Fartyget byggdes åt kung Gustav II Adolf och användes senare under Drottning Kristina. Det spelade en central roll i svenska flottan – både i strid och för transport av högt uppsatta personer. Media är välkomna på forskningsdykningar 18 juni.
Skeppet var en så kallad pinass och såg ut ungefär som ett litet Vasaskepp. Det hade tre master, iögonfallande skulpterad utsmyckning, lång galjon i fören och kanonportar utmed sidorna. Falken var dock mindre än Vasa, cirka 35 meter lång från för till akter och utrustad med mellan 16 och 20 kanoner beroende på uppdrag. Falken är det bäst bevarade exemplet på en kunglig pinass, ett snabbt, bekvämt och påkostat litet fartyg.
Vraket upptäcktes 1974 och har hittills varit känt som Varmbådan eller Uunihylky (www.kyppi.fi). Trots tidigare forskning har fartygets identitet varit oklar fram till nu.
En 3D-modell av vraket, som gjorts av Finska Marinarkeologiska Sällskapet har studerats av Niklas Eriksson som är lektor i maritim arkeologi vid Stockholms universitet. Han fann många kännetecken som pekade på att vraket är ett krigsfartyg från tidigt 1600-tal. Genom forskning i Riksarkivet kunde han dra slutsatsen att vraket är Falken.
©Topi Sellman / Finska Marinarkeologiska Sällskapet.
Använt till krig och transport av betydelsefulla passagerare
Falken byggdes i Stockholm mellan 1630 och 1631, troligen av Hein Jakobsson, samma skeppsbyggmästare som några år tidigare färdigställt Vasaskeppet. Falken var betydligt mindre, men hade på kung Gustav II Adolfs beställning byggts med stora hytter och andra faciliteter. Under två decennier användes Falken inte bara som krigsfartyg utan också för att transportera rådsherrar, diplomater, kungar och andra historiska celebriteter som färdats i skeppets bekväma hytter.
Hösten 1651 gick Falken på grund utanför Porkala udd i mynningen av Finska viken. Fartyget var på väg till Stockholm efter att ha transporterat greve Erik Stenbock till Narva. Detaljerna kring olyckan är inte kända men det mindre fartyget Ugglan utrustades och skickades till platsen för att hjälpa besättningen och bärga så mycket som möjligt av Falkens kanoner och utrustning.
"Falken är ett skepp som till skillnad från de stora, betydligt mer välkända, skeppen som Vasa, Kronan, Äpplet eller Mars, användes frekvent. Falken har varit på plats vid många betydelsefulla och välkända historiska skeenden och vraket kan lära oss mycket om hur ett sådant skepp såg ut, fungerade och hur det var utsmyckat", säger Niklas Eriksson som är forskare inom programmet Glömda flottan.
Den glömda flottan – Sveriges "blåa" kulturarv 1450–1850 är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som kartlägger, dokumenterar och studerar den svenska örlogsflottan. Inom forskningsprogrammet studeras och om möjligt identifieras fartygen med marinarkeologiska och andra metoder. Både skriftliga källor och arkeologiska fynd används. Programmet pågår 2021–2026 och utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) vid Stockholms universitet, Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) samt Museiverket i Finland.
Den finska delen av forskningsprogrammet studerar främst vraken runt Sveaborgs slottfästning under ledning av Minna Koivikko, men nu kommer de gemensamma resurserna under en vecka att riktas mot Falken. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.