Lasse Pekkinen 19 2000 PX
Padat säilytetään vedessä, jotta ne eivät ala vaurioitua. Kuva: Riikka Alvik, Museovirasto.

Räddningsutgrävningar på vraket Borstö 1 – flera föremål räddades

Under maj 2023 har Museiverket undersökt vraket Borstö 1, som sjönk på 1700-talet, tillsammans med Finlands marinarkeologiska sällskap rf och Västra Finlands sjöbevakningssektion. Föremål har stulits från vraket under de senaste åren, så de räddades nu för konservering och bevarande. Dessutom testas en ny typ av övervakningssystem på vraket som är värdefullt för forskningen.

Museiverket besökte vraket Borstö 1 tillsammans med Finlands marinarkeologiska sällskap rf 18–21.5.2023. Under dykningarna hämtades föremål från de mest kritiska platserna, till exempel från en sjömanskista som öppnats utan tillstånd. Föremålen finns nu i Museiverkets samlings- och konserveringscenter, där de undersöks, konserveras och införlivas i Finlands nationalmuseums samlingar.

Från sjömanskistan räddades bl.a. tre intakta vinflaskor, en mindre glasflaska (möjligen en medicinflaska), en skoläst, kritpipor, tändstickor och flinta (för tändning av pipa), kulor till handeldvapen och hagelgevär, två träflaskor, ett par glasögon i ett tunt läderfodral, skärvor av en vinflaska, ett mynt, knappar och ett handtag från ett bestick, dekorerat med en ingravering.

Från däckshuset och lastrummet nedanför räddades kopparkärl som låg inne i varandra, två trebenta grytor och ett träkärl. Från akterhytten räddades ett trasigt fajansstop och delar av en trälåda som låg under stopet. Åtminstone en del av skelettet från en avliden person (nr 4), är nu synligt i akterhytten. Det var dolt under strukturer och sediment innan det rördes av personer utan tillstånd.

Konservaattorit
Konservatorerna Liisa Näsänen (vänster) och Elisa Ahverdov undersöker tenndelarna i en sejdel. Foto: Riikka Alvik, Museiverket.

En värdefull forskningshelhet och gravplats

Vraket Borstö 1 är troligen ett handelsfartyg av holländskt ursprung. Vraket ligger i Bodö, i den södra delen av Skärgårdshavet. Fartyget sjönk i mitten av 1700-talet och tog även med sig sin besättning. Borstö 1 ansågs länge vara St. Mikael, men Riikka Alviks doktorsavhandling har visat att denna uppfattning är felaktig.

Vraket upptäcktes på 1950-talet och undersökningarna av vraket inleddes i början av 1960-talet. När vraket hittades var det nästan fullständigt. Det välbevarade vraket som innehåller fartygets vardagsföremål och last är ett unikt fynd, även om det med tiden brutits ned. Det är också den sista viloplatsen för minst fyra personer och en liten hund, och bör respekteras som sådan.

Personer som har rört vraket utan tillstånd har förstört vrakets strukturer, och föremål har stulits. Intrång har observerats 2020, 2021, 2022 vid två tillfällen och 2023, då man upptäckte att ett fajanskärl delvis täckt av lera hade krossats i akterhytten. Med föremålen försvinner också den information de innehåller, vilket minskar vrakets forskningsvärde. Vraket Borstö 1 är en unik helhet, som representerar handelssjöfarten på 1700-talet. Personlig utrustning och fartygets utrustning berättar historien om livet ombord. I och med att man förstörde sjömanskistan och stal föremål har man också förstört möjligheten att undersöka kvarlevorna efter en av personerna ombord, vilket kunde ha gett en inblick i personens historia.

Även om utgrävningar har gjorts på vraket sedan 1960-talet pågår fortfarande undersökningar.

Under de senaste åren har Finlands marinarkeologiska sällskap rf dokumenterat vraket genom frivilligarbete. Detta har varit av stor betydelse för att upptäcka förändringar i vraket och främja undersökningar av vraket. Nu gör Finlands marinarkeologiska sällskap rf en ny 3D-modell av vraket Borstö 1. Modellen som gjordes 2018 är inte längre giltig, eftersom olaga intrång har förändrat vraket betydligt.

Insatser för att förbättra övervakningen av vrak

Vraket vid Borstö 1 har varit ett skyddsområde enligt lagen om fornminnen sedan 1999. Det är inte tillåtet att dyka eller ankra i skyddsområdet utan tillstånd från Museiverket. Syftet med skyddsområden är att trygga bevarandet av objekt av olika åldrar och typer som är viktiga för forskningen, så att de mångsidigt återspeglar de olika faserna i Östersjöns maritima historia. Fastställandet av gränserna för skyddsområdet betonar vrakets betydelse och bidrar till att öka medvetenheten om behovet av att skydda vraket, bland annat i samband med fiske och vattenbyggnad. Skyddsområde har fastställts för sex vrak, senast för vraket vid Hästö Busö 13.12.2022.

Övervakningen av vrak är en lagstadgad uppgift för Gränsbevakningsväsendet, som ständigt är närvarande till sjöss. Skyddsområdena för vrak övervakas av Gränsbevakningsväsendet, i Finska viken av Finska vikens sjöbevakningssektion och i Skärgårdshavet och Bottniska viken av Västra Finlands sjöbevakningssektion. Samarbetet har pågått sedan början av 1970-talet. Det finns ett behov av effektivare övervakning av viktiga fornlämningsobjekt, och under Borstös dykarläger testades det nya övervakningssystemet för första gången.

”Samarbetet med Gränsbevakningsväsendet är mycket viktigt för skyddet av vraken och uppföljningen av deras tillstånd”, säger marinarkeolog Riikka Alvik från Museiverket.

Samarbete med sjöbevakningen

Marinarkeologer från Museiverket besökte också Borstö 1 tillsammans med Västra Finlands sjöbevakningssektion 24–30.4.2023. Museiverket presenterade objektet för sjöbevakningen för att effektivisera övervakningen. Tillsammans gick man igenom områden varifrån föremål hade stulits, samt de ställen där avlidna och andra känsliga fynd finns. Sjöbevakningens dykare besökte också vraket för att orientera sig, så att det blir lättare att komma åt objektet i framtiden.

”Det är jättebra att vi har intensifierat vårt samarbete och kunnat vara med på fartygen. I år har vi inspekterat Huys te Warmelo utanför Borgå tillsammans med Finska vikens sjöbevakningssektion och nu Borstö 1 tillsammans med Västra Finlands sjöbevakningssektion”, säger Alvik glatt.

ROV valmiina kuvauksiin 1

Sjöbevakningen testade en ROV (remotely operated vehicle) och en lowlight-kamera vid vraket Borstö 1. Med ROV fås numera mycket bra bilder. En lowlight-kamera kan å andra sidan ta bilder i mycket svagt ljus.

Att göra undersökningar under vatten är långsamt och svårt, eftersom sikten ofta är dålig. Dykningstiden är dessutom alltid begränsad. Ofta ligger välbevarade vrak också djupt. En marinarkeolog kan nästan aldrig se hela undersökningsobjektet i sin helhet, men nuförtiden hjälper högkvalitativa bilder och modellering i undersökningen.

Mer information

Bildbank

Kulturarv under vatten och skydd av vrak

Borstö 1 i fornlämningsregistret (på finska)