1024Px Ilta Helsinki Malmin Lentoasemalla

Frågor som ska utredas innan understöd söks

Behörighet att lämna ansökan

Understöd kan beviljas privatpersoner eller sammanslutningar som äger rättshandlingsförmåga, dock inte statens myndigheter.

En ansökan för en sammanslutning ska undertecknas på det sätt som föreskrivs i sammanslutningens stadgar.

Ta reda på om transportmedlet uppfyller kriterierna för beviljande av understöd

Understöd kan sökas för

  • att bevara ett minst 50 år gammalt transportmedel som byggts i Finland eller att återställa det i användningsdugligt skick. Understöd kan även beviljas för transportmedel som har byggts utomlands om det har varit i drift i Finland i minst 50 år.
  • Det ska vara möjligt att bekanta transportmedlet för vilket understöd söks till exempel på uppvisningar, utställningar eller andra motsvarande evenemang.
  • Understöd kan beviljas för åtgärder för att hålla ett trafiknät som klassificerats som värdefullt eller en del av det i användningsdugligt skick, med undantag av objekt som ägs eller som ska underhållas av offentliga sammanslutningar.
  • Understöd kan beviljas för iståndsättning av maskiner och anordningar som bedöms vara värdefulla för verksamheten på ett båtvarv som tillhandahåller traditionella iståndsättningstjänster.
  • Planering av restaurering, reksontruktion eller konservering samt för de undersökningar, utredningar och publikationer som dessa kräver

Understöd kan inte beviljas objekt som ägs av statens myndighet.

Ta reda på om ditt projekt uppfyller kraven för beviljande av understöd

För vilket ändamål beviljas understöd?

Planeringen av projektet förutsätter en stark kunskapsbas om transportmedlets konstruktioner, material, skador, brister, tidigare reparationer och ändringar och användningshistoria. Om planeringen av projektet inte bygger på kunskap utan på gissningar, förhandsuppfattningar eller modetrender kan det hända att någonting värdefullt tas bort från transportmedlet eller att någonting som aldrig funnits på transportmedlet läggs till.

Vid besluten om understöden ges prioritet till projekt som använder restaurerande, rekonstruerande eller konserverande metoder.

Restaurering

Med restaurering avses en serie åtgärder genom vilka ett transportmedel eller delar av det återförs till ett skick som man vet att det hade tidigare. Målet behöver inte vara det mest ursprungliga eller äldsta kända skicket, utan transportmedlet kan restaureras till vilket skede under dess livscykel som helst. Målet kan uppnås genom att avlägsna delar, konstruktioner och material som finns i transportmedlet eller genom att återföra delar, konstruktioner och material som tidigare ingått i transportmedlet.

Om det inte finns tvingande eller motiverade skäl till de restaurerande åtgärderna, är det bäst att låta transportmedlet var orört, oförändrat och i harmoni med sin historia.

Rekonstruering

När nya material, konstruktioner eller delar införs i ett transportmedel i stället för material, konstruktioner eller delar som inte är i användningsdugligt skick eller som kommit bort, talar man inte längre om restaurerande åtgärder, utan om rekonstruering, dvs. ombyggnad.

Rekonstruerande åtgärder bygger alltid på information som samlats in om objektet. Det som man inte vet och som inte kan verifieras är omöjligt att rekonstruera.

A och O vid rekonstruerande åtgärder är materialtrohet och att gamla arbetssätt och -metoder används. Material, metoder och tekniker som inte tillhör transportmedlets historia kan användas i rekonstruktionsprocessen endast av mycket vägande motiverade skäl, om dessa alternativa lösningar är ändamålsenliga med tanke på helheten.

Att bearbeta, flytta, nedmontera eller ersätta material, konstruktioner, teknik eller utrustning på ett transportmedel som klassificerats som historiskt värdefullt är motiverat endast när det är absolut nödvändigt att vidta åtgärderna för att transportmedlet ska kunna användas, och när ändringarna inte äventyrar transportmedlets centrala värden och särdrag.

Konservering

Målet med konservering är att trygga att materialen på ett transportmedel bevaras och att stoppa skador som förekommer på materialen. När ett transportmedel eller delar av det konserveras, ska man inte tillägga eller återföra någonting till transportmedlet eller bygga om någonting på det, utan målet är att bevara de avlagringar som uppstått på materialen under transportmedlets livscykel.

Konservering av ett transportmedel är rätt alternativ när man vill att objektet bevaras med anledning av att det har materiella och fysiska egenskaper som definierats som exceptionellt värdefulla. Ett konserverat transportmedel eller dess del är inte en kopia, rekonstruktion eller eftervärldens tolkning av det förflutna, utan det genuina objektet.

Resultatet av konserveringsåtgärder bygger alltid på insamlad information om objektet. Transportmedlets skick, typ, material och skeden varierar individuellt från objekt till objekt. Det innebär att också konserveringsåtgärderna ska väljas ut separat i varje fall. Det gäller att ta hänsyn till den framtida användningen och förvaringsförhållandena för det transportmedel som ska konserveras redan när projektet planeras.

I ett omsorgsfullt planerat konserveringsprojekt medverkar sakkunniga som ansvarar för att bygga, använda och reparera transportmedlet, men alltid också en utbildad konservator.

För vilka ändamål beviljas inte understöd?

  • För åtgärder som minskar objektets historiska värde. Sådana är till exempel arbeten som inte har något samband med objektets historiska skeden, även om de kan vara motiverade med tanke på användningen av, bekvämligheten, funktionsegenskaperna eller säkerheten hos objektet.
  • För behovsbaserade åtgärder eller anskaffningar som görs regelbundet och som bygger på fortskaffningsmedlets underhåll (t.ex. regelbundet underhåll, besiktnings- och inspektionsavgifter eller byte av slitagevaror, till exempel däck på en bil eller segel och löpande rigg på ett fartyg).
  • För kostnader för anskaffning och hyra av maskiner, anordningar, redskap eller utrustning (t.ex. ställningar och skyddstak) som används i arbetet, inte heller för bikostnader (t.ex. resekostnader, lokalhyra, elräkningar, talkokostnader), om dessa inte särskilt nämns i understödsbeslutet.
  • För ombyggnad av ett försvunnet eller förstört objekt, med vilket avses en åtgärd som kan jämföras med ett omfattande nybygge som görs på en och samma gång.
Selvitä kohteen tiedot

Avustuksista päätettäessä arvioidaan kulkuvälineen arvo ja merkitys Suomen historiassa.

Kulkuvälineen kulttuuriperintöarvo ei muodostu kohteesta pelkkänä fyysisenä todistuskappaleena, vaan ennen kaikkea siihen liitetystä tiedosta. Todistusvoima ja dokumenttiarvo kumpuavat sekä kohteen tietosisällöstä että kohteeseen ulkoapäin liitettävästä kontekstitiedosta. Perusteltujen päätösten tekeminen siitä mitä kannattaa säilyttää on ylivoimainen tehtävä, ellei ole käsitystä siitä mikä kulkuvälineessä on arvokasta ja miksi jokin on arvokasta. Vasta yhteen kootun tiedon tulkinta luo ne merkitykset, joiden avulla aluksen kulttuuriperintöarvo voidaan määrittää, ymmärtää, säilyttää, vaalia ja siirtää tuleville sukupolville.

Sopivaa kaiken kattavaa yleisohjetta arvojen ja merkitysten määrittelemiseksi ei ole, kuten ei myöskään kaiken kattavaa vastausta siihen, missä kulkuvälineen arvo piilee. Jokaisen vanhan kulkuvälineen elinkaari on omalla tavallaan ainutlaatuinen. Autenttisuutta pidetään merkittävänä ominaisuutena kulttuuriperintöarvoa määriteltäessä. Usein sillä tarkoitetaan alkuperäisyyttä, mutta myös myöhemmät muutokset voivat olla osa kulkuvälineen autenttisuutta. Kulkuväline voi siis kaikista siihen tehdyistä muutoksista huolimatta olla aito ja autenttinen. Kulkuvälineen aitous säilyy osien vaihdosta ja rakenteiden uusimisesta huolimatta edellyttäen, että muutokset tunnetaan ja ne ovat kohteen käyttöhistoriaan kuuluneita toimenpiteitä.

Kulkuvälineen arvo ja merkitys Suomen historiassa arvioidaan ensisijaisesti avustushakemuksessa esitettyjen tietojen perusteella. Hakemuksessa kysytään kohteen omistajan tietojen lisäksi seuraavia pakollisia tietoja, jotka kannattaa selvittää hyvissä ajoin ennen avustusten hakuajan päättymistä.

  • merkki, malli ja tyyppi sekä nimi (jos on)
  • valmistusvuosi ja -paikka sekä valmistusnumero ja/tai runkonumero (jos on)
  • nykyinen rekisteri- tai kotipaikkakunta
  • rekisterinumero ja/tai tunnuskirjaimet
  • nykyinen käyttötarkoitus
  • käyttöhistoria
  • rakenteisiin ja materiaaleihin tehdyt muutokset
  • osapuutteet
  • säilytyspaikka
  • kolme valokuvaa: Yksi yleiskuva kulkuvälineestä nykykunnossa ja kaksi kuvaa siitä osasta tai rakenteesta, johon avustusta haetaan.

Ta fram information om objektet

Vid beslut om understöd bedöms fortskaffningsmedlets värde och betydelse i Finlands historia.

Kulturarvsvärdet av ett transportmedel bildas inte endast av objektet som ett fysiskt bevis, utan framför allt av den information som kopplas till objektet. Objektets beviskraft och dokumentära värde kommer både från objektets informationsinnehåll och från den externa kontextinformation som kopplas till objektet. Det är en övermäktig uppgift att fatta motiverade beslut om vad som det lönar sig att bevara om man inte har en uppfattning om vad som är värdefullt på ett bestämt transportmedel eller om varför det är värdefullt. Först när den insamlade informationen tolkas uppkommer de betydelser med hjälp av vilka det är möjligt att slå fast fortskaffningsmedlets kulturarvsvärde och att förstå, bevara, vårda och överföra detta värdet till kommande generationer.

Det finns ingen heltäckande universalinstruktion om hur värdena och betydelserna kan definieras, inte heller ett heltäckande svar på frågan var värdet på ett transportmedel finns. Varje gammalt transportmedel har en egen livscykel som är unikt på sitt eget sätt. Autenticitet betraktas som en viktig egenskap vid bedömningen av kulturarvsvärdet. Med autenticitet avses ofta ursprunglighet, men ändringar som gjorts senare kan också vara en del av autenticiteten hos ett transportmedel. Ett transportmedel kan således vara äkta och autentiskt även om det gjorts många förändringar på det. Ett transportmedel förblir äkta även om delar har bytts ut och konstruktioner har blivit ombyggda under förutsättning att ändringarna är kända och att de är åtgärder som ingått i objektets användningshistoria.

Värdet och betydelsen av ett transportmedel i Finlands historia bedöms i första hand utifrån de uppgifter som lämnas i ansökan om understöd. Vid sidan av uppgifter om objektets ägare efterfrågas i ansökan även följande obligatoriska uppgifter. Det är viktigt att den sökande tar reda på dem i god tid innan ansökningstiden går ut.

  • märke, modell och typ samt namn (om ett sådant finns)
  • tillverkningsår och -plats samt tillverkningsnummer och/eller chassinummer (om ett sådant finns)
  • nuvarande registrerings- eller hemort
  • registreringstecken och/eller beteckning
  • nuvarande användningsändamål
  • användningshistoria
  • ändringar som gjorts i konstruktioner och material
  • rådande skick
  • avsaknad av eller brister i delar och komponenter
  • förvaringsplats
  • tre fotografier: en översiktsbild av fortskaffningsmedlet i dess nuvarande skick och två bilder på den del eller konstruktion för vilket understöd söks.
Gör upp en detaljerad projektplan, budget och finansieringsplan

Det lönar sig inte att äventyra det historiska värdet av ett transportmedel med onödiga ändringar eller iståndsättningsarbeten. Om reparationsbehoven definieras summariskt eller felaktigt kan alltför omfattande, onödiga eller dyra ändringsarbeten vidtas. Äktheten eller ursprungligheten av ett transportmedel kan inte utökas eller fogas till objektet i efterhand, men de kan förstöras på ett ögonblick om man fattar ogenomtänkta beslut.

Den bästa uppfattningen om fortskaffningsmedlets skick får du genom att göra eller låta göra en detaljerad konditionsutredning och skadekartläggning på objektet. Det grundläggande målet är att ta reda på konstruktionernas, materialens, teknikens och utrustningens allmänna skick. I rapporten, som uppgörs skriftligen, ska också eventuella skador och brister samt uppskattningar om orsakerna till dem beskrivas.

Att göra en opartisk utredning som bygger på fakta kräver sakkunskap och erfarenhet. Ju större fortskaffningsmedlet är och ju sämre dess skick är, desto viktigare är det att använda resurser för att ta reda på objektets verkliga skick.