Purjelaivaa Korjaamassa. Kuvaaja: Hannu Matikka

Behandling av ansökningarna och beslut

Ansökningshandlingarnas offentlighet

Enligt offentlighetsprincipen i 1 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är myndighetshandlingar offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt i denna lag eller i någon annan lag. Enligt 3 § syftar lagen till öppenhet och en god informationshantering i myndigheternas verksamhet samt till att ge enskilda människor och sammanslutningar möjlighet att övervaka den offentliga maktutövningen och användningen av offentliga medel, att fritt bilda sig åsikter samt påverka sådant beslutsfattande som avser offentlig maktutövning och bevaka sina rättigheter och intressen. Ansökningar om statsunderstöd som har inlämnats till Museiverket är sådana myndighetshandlingar som avses i lagen.

En handling som har lämnats till Museiverket blir offentlig när Museiverket har fått den. En offentlig handling kan innehålla delar som ovillkorligen är sekretessbelagda och delar som är offentliga enligt prövning. Handlingar som är offentliga enligt prövning kan i princip vara antingen offentliga eller sekretessbelagda.

Behandling av ansökningarna

Prövningen av beviljande av statsunderstöd ska vara baserad på statsunderstödslagen, en eventuell speciallag, momentspecifika motiveringar gällande anslagen i statsbudgeten samt de i utlysningen nämnda nödvändiga förutsättningarna för beviljande av bidrag och kriterierna för beviljande enligt typ av bidrag.

Ansökningarna behandlas på Museiverket. Behandlingstiden täcker tiden från det att ärendet har påbörjats fram till beslutet. Ärendet har påbörjats när det har inkommit till Museiverkets registratorskontor. Den egentliga behandlingen av ansökningarna börjar emellertid först när ansökningstiden gått ut.

Alla nödvändiga handlingar ska bifogas ansökningarna om statsunderstöd. Detta är absolut nödvändigt för behandlingen av ansökningarna och för att de ska kunna jämföras sinsemellan. En ansökan kan kompletteras i ett senare skede, men ansökningar som är så kompletta som möjligt gör beslutsprocessen snabbare. En komplettering av uppgifterna eller bilagor som saknas ska på begäran lämnas innan beslut fattas i ärendet. Om en ansökan som lämnats är bristfällig uppmanas den sökande att komplettera handlingen inom utsatt tid, ifall det inte är onödigt med tanke på beslutsprocessen.

Den som lämnat ansökan får ett meddelande om hur ansökan ska kompletteras. Den sökande kan också komplettera sin ansökan på eget initiativ samt lämna in handlingar som är nödvändiga för ett avgörande i ärenden till myndigheten under behandlingen. Ett beslut kan fattas även om de begärda kompletterande redogörelserna inte har lämnats inom utsatt tid. Kompletteringen får inte inverka negativt på de sökandes likställdhet. Efter att ansökningstiden gått ut får nya krav inte längre ställas, utan endast brister i ansökningar som skickats inom utsatt tid får åtgärdas.

I statsunderstödslagen (668/2001) föreskrivs om de grunder och förfaranden som ska iakttas vid beviljandet av statsunderstöd.

I fråga om beviljandet, användningen och övervakningen av understöd tillämpas dessutom

• Förvaltningslagen (434/2003)

• Förvaltningsprocesslagen (586/1996)

• Dataskyddslagen (1050/2018)

• Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999)

• Förordningen om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet (1030/1999)

• Lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016)

• Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003)

• Förordning om statsbudgeten (1243/1992)

Lagarna och förordningarna finns på adressen http://www.finlex.fi/

Sakkunnignämnden

Museiverket tillsätter för tre år i taget en sakkunnignämnd, som bedömer det kulturhistoriska värdet av gamla transportmedel som bevarats i vårt land och ger utlåtanden om ansökningarna om statsunderstöd enligt prövning.

Nämnden består av minst 10 och högst 16 medlemmar, som har omfattande specialkompetens inom branschen med anknytning till byggande, användning, restaurering och konservering av gamal transportmedel samt dokumentering och arkivering av trafikens kulturarv.

Nämndens mandatperiod är tre år. Bytet av medlemmar och den regionala täckningen gör beslutsfattandet mer tillförlitligt.

Museiverket har utsett 9.1.2018 följande fyra nämnden för perioden 2018 - 2020.

Expertnämnden för traditionsfartyg

Petri Sipilä (Finlands Skeppshistoriska förening rf), nämndens ordförare
Anne Ala-Pöllänen (Finlands sjöhistoriska förening rf)
Guy Björklund (Jakobstads stadsmuseum)
Heikki Häyhä (Metropolia AMK)
Timo Kunttu (Finlands Sjöhistoriska Museum)
Pirkka Leino
Tuomas Juva (Finlands Ångbåtsförening rf)
Manne Kallio (Skutföreningen Kustkultur i Finland rf)
Juha Puustinen (Finlands Sjöhistoriska Museum)
Visa Roine (Sveaborgs Dockförening rf)
Jarmo Saarinen (Forum Marinum)
Risto Salmia (Mahogany Yachting Society ry / K-register)

Expertnämnden för lufttrafik

Matias Laitinen (Finalnds Aviation Museum), nämdens ordförare
Markku Hiedanpää (Hämeenlinnan ilmasilta ry)
Heikki Häyhä (Metropolia AMK)
Jouni Kantojärvi (Jone Air Oy)
Esa Korjula (Redstone AERO Oy)
Antti Lappalainen (Suomen Flygvapensmuseum)
Antti Laukkanen (Finlands Aviation useum)
Jouni Laukkanen (Mikkelin Ilmailuyhdistys ry)
Jyrki Laukkanen (Lentotekniikan Kilta ry ja Karhulan Ilmailukerhon Lentomuseo)
Harri Mustonen (Oldtimer Finland ry)
Jukka Raunio (Polyteknikkojen ilmailukerho ry)
Pentti Saaristo (Ilmailukerho Kutonen ry)
Pertti Virtanen (Lentotekniikan Kilta ry)

Expertnämnden för vägtransport

Juhani Intosalmi, nämndens ordförare
Esko Huttunen (SAHK ry)
Mauno Kumpulainen (Veteraanikuorma-autoseura ry)
Juha-Pekka Levä (Finnish Hot Rod Association FHRA ry)
Juha Liukkonen (AKK-Motorsport ry)
Jussi Muotiala (Autohistoriallinen Seura ry, Vanhat Velot ry, Espoon Automuseo, Automuseoiden neuvottelukunta ry)
Mikko Pentti (Mobilia säätiö)
Martti Piltz (Suomen Maanrakennuskoneiden Liitto ry)
Simo Pyykkönen (Suomen ajoneuvohistoriallinen keskusliitto - SAHK ry)
Leila Suutarinen (Vehoniemen automuseo)
Aarno Torikka (Veteraanimoottoripyöräklubi ry)

Expertnämnden för spårtrafik

Tiina Lehtinen (Finlands Järnvägsmuseum)
Elina Holopainen (Finlands Järnvägsmuseum)
Iiro Niemi (Finlands Järnvägsmuseum)
Visa Tammi (Rautatiemuseon Säätiö)
Timo Lintinen
Kimmo Alanko (Haapamäen Museoveturiyhdistys ry.)
Mikko Alameri (Rautatiemuseon Säätiön neuvottelukunta)
Juha Vuorinen
Marko Laine (Jokioisten Museorautatie/Museorautatieyhdistys)
Marko Antila (Toijalan Veturimuseo/Museoveturiseura ry.)
Sakari K. Salo (Suomen Rautatiehistoriallinen Seura SRHS ry, Resiina-lehden toimitussihteeri)
Raimo Helomaa (Rautatiemuseon Ystävät ry.)
Janne Ridanpää
Matti Mäntyvaara (Pohjois-Suomen Rautatieharrastajat PoRha ry. ja Museorautatieliitto ry.)
Ilkka Hovi (Suomen Rautatiehistoriallinen Seura SRHS ry.)

Beslut

Museiverkets bidragsbeslut bereds vid avdelningen för kulturmiljötjänster. Ansökningarna beredas i samarbete med expertnämnden och myndigheter.

Alla ansökningar besvaras med ett beslut. Den sökande har möjlighet att yrka på rättelse av beslutet hos Museiverket. Ändring i beslut som fattats med anledning av rättelseyrkande kan sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Ansökningarna om bidrag behandlas i enlighet med de anvisningar för förfaranden vid beviljandet av statsunderstöd, som Museiverket har godkänt den 10 september 2018.

Beslutet delges skriftligen i e-tjänsten. Beslut fattas i regel inom 180 dygn efter det att ansökningstiden gått ut

Ifall den sökande har använt e-tjänsten, delges beslutet också via e-tjänst. Beslutet kan hämtas genom att logga in i tjänsten och öppna uppgifter av ansökan i fråga. Det sänds en meddelande till den e-postadress som den sökande har gett i ansökan om att beslutet har anlänt.

Utvärdering av avsökan

Ansökningarna kommer att utvärderas på grundval av informationen i bidragsansökan. Behörigheten bestäms av platsens kulturella och historiska värden samt effektiviteten av de föreslagna åtgärderna och projektets kvalitet.

Vid den kvalitativa utvärderingen av ansökningar (den så kallade kollegiala granskningen) tas den första hänsyn till projektets sociala påverkan.

Social påverkan, en poäng för var och en av följande

Ett kulturellt hållbart projekt

- Håller ett föremål i gott skick vars värde och betydelse har identifierats och erkänts.

- Anställer specialister på fältet, vilket säkerställer att jobb och expertis bevaras.

- Underhåller och delar kunskap och färdigheter relaterade till användning, underhåll och renovering av objektet.

- Ger intresserade parter möjlighet att bekanta sig med projektet och / eller det transportmedel som projektet omfattar efter att projektet har slutförts.

- Ger en möjlighet för dem som är intresserade att engagera sig i objektets användning och underhåll.

Objektvärde

5 poäng: ett nationellt viktigt transportmedel med prisvärt historiskt värde, representativitet och käll- och dokumentationsvärde.

4 poäng: en nationellt betydelsefull objekt med bra historiskt värde, representativitet och käll- och dokumentationsvärde.

3 poäng: objektet har en provinsiell betydelse, representativiteten och källan och dokumentationsvärdet är bra.

2 poäng: objektet har lokalt eller regionalt betydelse, representativitet och bra käll- och dokumentationsvärde.

1 poäng: objektet har ingen betydelse och / eller käll- och dokumentationsvärde, eller kan inte fastställas på ansökan

Projektets inverkan på fordonets överlevnad

5 poäng: nödvändiga, brådskande åtgärder för att spara förstörelse för att säkerställa kvaliteten och kontinuiteten i det planerade arbetet med att bevara fordonet.

4 poäng: åtgärder för att rimligt stoppa eller eliminera hot mot fordonets tillstånd och / eller för att förhindra plötsliga förändringar och / eller för att förhindra skador.

3 poäng: åtgärder för att motivera restaurering av strukturer, delar och / eller material som tillhör fordonets historia.

2 poäng: åtgärder för att öka fordonets användbarhet.

1 punkt: åtgärder som inte är relevanta för underhållet av transportmedlet, vilka är åtgärder som inte ingår i de historiska stadierna av transportmedlet eller som är regelbundna åtgärder som ingår i underhållet av transportmedlet.

Metod för projektgenomförande

5 poäng: Ett exemplariskt projekt utformat, förberett och budgeterat för att säkerställa kontinuiteten i användningen av transportmedlen.

4 poäng: Ett projekt för att säkerställa kontinuiteten i användningen av transportmedlet, vilket är acceptabelt när det gäller nyckelmaterial, provision och lönekostnader, trots mindre brister.

3 poäng: Ett väldesignat, förberett och budgeterat projekt för att återställa användningen av transportmedlen, vilket är acceptabelt när det gäller viktiga material, provisioner och lönekostnader, trots mindre brister.

2 poäng: Det finns betydande brister i projektplanen.

1 poäng: Projektet har ingen plan och / eller budget alls.