Kronprins Gustav Adolf undervattenspark. Kuvaaja: Jesse Jokinen

Helsingfors undervattenspark Kronprins Gustav Adolf

Parken är nu öppen för sommarsäsongen 2019.

Östersjöns första undervattenspark byggdes år 2000 framför inloppet till Helsingfors på ett linjefartygs vrak som kallas Kronprins Gustav Adolf. Museiverket är ansvarigt för parken. Samarbetsparter, som svarar för parkens underhåll är Sea Safety Scandinavia Oy och Helsingfors stads idrottsverk. Inträdet är fritt till vrakparken. Parken är nu öppen.

Parken är markerad med en boj, vid vilken båten kan förtöjas. Vrakområdet omges med ett guidande rep av en informationsstig, längs vilken det finns skyltar som berättar om Kronprins Gustav Adolfs historia och fartygets konstruktion. I vrakets för och akter finns det uppstignings- och nedstigningsrep för dykare. Målet med undertvattensparker är att hjälpa besökare att inse och tolka vad de ser, från en oordnad plankhög kan man tolka ett gammalt krigsfartyg som ett minne av händelser i det förflutna. Vrakparken hjälper att förstå Östersjöns enorma potential som ett unikt ”undervattens friluftsmuseum”, där tusentals olika vrak har bevarats.

Vraket av Gustav Adolf är beläget i Helsingfors stads vattenområde, cirka 3,5 sjömil syd-sydväst från Gråhara fyr. Koordinaterna för parken är (WGS84) 60°03.010 N, 24°55.570 E.

Djup: 19–21 meter, morän-/sandbotten, i regel inga farliga eller menliga strömmar, sikt 1–10 meter, normalt 4–6 meter.

Inträdet är fritt till parken. I parken rör man sig längs en repstig under vattnet. Man kan bekanta sig med vraket på så nära håll som det är möjligt utan att skada vraket.

De stora fartygen som passerar parken kan orsaka höga svallvågor. Därför borde någon alltid sitta kvar i båten medan de andra dyker. Museiverket önskar er trygga dykningar.

Förfrågningar om vraket besvaras av forskare Päivi Pihlanjärvi vid Museiverket, tel.0295 33 6209  eller Minna Koivikko, tel. 0295 33 6215.


Ordningsregler för undervattenspark

Användningen av parken förutsätter att ordningsreglerna följs. Enligt dessa är parken stängd, när vindstyrkan i havsområdet, där parken finns, överstiger 6 m/s. Denna punkt har inte kommit till i onödan, utan den har skrivits av erfarenhet för att säkerställa en trygg sjöfart och dykning. Vid dykning i parken är det skäl att förhålla sig allvarligt till naturkrafterna. Kronprins Gustav Adolf -vraket är beläget i öppet hav, där t.o.m. en svagare vind kan förorsaka sjögång och efterdyningar. Dessutom ligger undervattensparken i närheten av livligt trafikerade fartygsleder, som orsakar svallvågor. Under dykningarna måste förbindelsebåten ha tillräckligt med kunnigt manskap som sköter arbetet på ytan. Båten får således inte lämnas vind för våg. Medan dykningen pågår ska båten vara förtöjd vid en gul boj. Bojens förtöjningsmekanism begränsar förtöjningen att gälla under 12 meter långa båtar, vilkas maxvikt är 15 ton.

1. Ordningreglerna måste följas

Dykning i parken förutsätter att man har tagit del av ordningsreglerna och att man följer dem.Innan du besöker undervattensparken vid Kronprins Gustav Adolf-vraket är det viktigt att omsorgsfullt läsa broschyren, ordningsreglerna och studera kartan, där parken och vraket presenteras.

2. Mål

Målet för ordningsreglerna är att garantera alla en angenäm och trygg dykning och annan verksamhet i undervattensparken vid Kronprins Gustav Adolf-vraket.  Under alla omständigheter är det skäl att vara omsorgsfull och försiktig.

3. Lagen om fornminnen och skyddsområde

Undervattensfornlämningar är fredade med stöd av lagen om fornminnen (295/63).

Enligt lagen om fornminnen går gränsen för skyddsområdet två meter räknat från fornlämningens synliga yttre kanter. I undervattensparken vid Kronprins Gustav Adolfs parken kan man gå två meter närmare från de yttre kanterna för att bekanta sig med informationstavlorna och vraket. Var i alla fall försiktig så att vraket inte skadas och ta inte med dig "souvenirer".

För att dyka till vraket är det inte nödvändigt att skaffa s.k. tillstånd för rekreationsdykning, vilket beviljas av Museiverkets marinarkeologiska enhet. Man är inte heller tvungen att meddela Finska vikens sjöbevakning om dykningar.

Undervattensfotografering vid vraket och i parken är tillåten. För forskning krävs normalt att man ansöker om undersökningstillstånd hos Museiverket. Enhetens mål är att årligen göra undersökningar i mindre skala vid vraket.

4. Öppettid och vindgräns för undervattensparken

För att dyka i parken rekommenderas att man skaffar sig en broschyr över parken och en karta avsedd för dykare.  Bekanta dig på förhand med materialet.

Parken står till förfogande under öppettiden och på de villkor som ställs i ordningsreglerna. Det är förbjudet att besöka parken, när vinden på havsområdet överstiger 6 m/s.

5. Förtöjning vid vraket

Utanför vraket har monterats en rörliknande specialskylt för förtöjning av båten.

På skylten har man fäst reflexband och radarreflexer. Den totala vikten av bojen på havsbotten är ca 6 000 kg. Vikten är belägen på moränbotten.

För förtöjning av båten finns i övre ändan av skylten en ring, dessutom finns vid sidan av skylten ett förtöjningsband. Endast en båt kan förtöjas åt gången vid bojen oberoende av fartygets storlek/vikt o.a. faktorer.

Förtöjning av fartyg är tillåten endast vid specialskylten. Vid de mindre runda orangefärgade nedstignings- och uppstigningsbojarna är det förbjudet att förtöja fartyg och båtar. Deras förtöjningsmekanismer uthärdar inte belastningen, som orsakas av båtens förtöjning.

Avståndet från specialskylten, avsedda för förtöjning av fartyg, till de närmaste orangefärgade nedstignings-/uppstigningsbojarna är ca 20-30 meter.

Observera farlederna och svallvågorna från fartygen och andra störningsfaktorer, samt andra som rör sig på vattnet, när du vistas på området.

6. Dykning i undervattensparken

För att gå ner till Kronprins Gustav Adolf och komma upp till ytan finns två runda och röda bojar fästa vid vraket. På den ena bojen står det "keula" som anger var fören finns.

Parkens rutt har markerats med ett vitt rep. Repet är fäst vid små vikter av metall samt vid parkens informationsskyltar. Vid repet i närheten av bojarna som visar aktern och fören har man med gula pilar markerat ruttens rotationsriktning. Följ rotationsriktningen.

Parkens informationstavlor är plastade tavlor i A3- format på gul botten, monterade på metallunderlag. Vid vraket finns sammanlagt 12 informationstavlor samt en tavla där det står "Välkommen".

  • Se till att det finns tillräckligt med manskap på dykfartyget medan du dyker.
  • Kontrollera att nödsystemet fungerar och att nödnumren är synliga.
  • Var och en dyker på eget ansvar.
  • Dyk tillsammans med en erfaren dykare.
  • Arrangera dykningarna så, att det inte finns för många dykare i vraket på en gång.
  • Hissa dykarflaggan på dykfartyget innan du dyker.
  • Dyk parvis.
  • Beroende på vädret och tiden på dygnet kan det vara mörkt vid vraket - ta därför en lampa med dig.
  • Gå ner och kom upp längs de bojar och rep som visar var nedstigningen och uppstigningen bör ske.
  • Avlägsna dig inte under dykningen från undervattenparkens rutt, du bör ha det blåvita repet inom synhåll.
  • Vrakets största djup är ca 20- 21 meter.
  • Reservera tid, ca 25 minuter för att göra en runda längst undervattensparkens stig.
  • Kontrollera luftmängden.

För att friska upp minnet vad gäller säkerhetsanvisningar för dykare kan du gå in på Sukeltajaliitto ry:s webbsidor: www.sukeltaja.fi

7. Vad man ska ge akt på när man avsluttar dykningen

  • Kontrollera, att alla dykare tryggt har kommit upp på båten.
  • När den sista dykaren har kommit upp ur vattnet, kan du hala dykarflaggan.
  • 8. När du lämnar vraket

    Avlägsna dig från vraket med största försiktighet!  Ge rum även åt andra dykfartyg och dykare och ge akt på andra som rör sig på vattnet.

    När du rör dig i parkområdet - antingen på vattnet eller under vattnet- är det skäl att ta i beaktande andra människor som rör sig på vattnet eller dyker i vattnet. Tänk på andra besökare och lämna parken i det skick den var när du anlände till den.

    Om du lägger märke till fel och brister i parken, anmäl dem till Museiverket forskare Päivi Pihlanjärvi, puh. 0295 33 6209 eller forskare Minna Koivikko, tel. 0295 33 6215).

    Kronprins Gustav Adolf

    Det svenska linjeskeppet Kronprins Gustav Adolf förstördes och sjönk framför Helsingfors 1788. Vraket efter fartyget hittades år 1995. Det är beläget några sjömil sydväst om Gråhara fyr. Resterna av fartyget ligger på 18-20 meters djup delvis utspritt på ett område som är 100 m x 100 m. Vraket består av bottnen av fartygsskrovet, av de nedfallna sidoplankorna, olika lösa vrakdelar, kanoner, kanonkulor och av andra lösa föremål. Sammanlagt har man påträffat 71 kanoner. Två av dem har lyfts, konserverats och undersökts. På vraket finns också två stora ankaren.

    I samband med den kraftiga förnyelsen av den svenska örlogsflottan på 1780-talet byggdes Gustav Adolf. Till planerna för år 1780 hörde att bygga flera nya linjeskepp samt mindre fartyg. För att förverkliga planerna byggdes i Karlskrona i Sverige tio linjeskepp enligt samma ritningar. Fartygen hade planerats av den kände fartygsplaneraren Fredrik Henrik af Chapman som ända från år 1781 varit chef för skeppsbyggnadsarbetena.

    Byggnadsarbetena på linjeskeppet Gustav Adolf tog flera år i anspråk, helt färdigt var fartyget år 1784. Samtidigt byggdes flera andra fartyg på skeppsvarvet. Linjeskeppet Gustav Adolf var ett stort fartyg, 49,6 m långt och 13,59 m brett. Fartygets bestyckning bestod av 62 kanoner. Fartygets besättning bestod av 567 män, av vilka 112 var marinsoldater. Befälhavare på fartyget var överste Christiernin.

    I början av augusti 1788 fortsatte de svenska fartygen att patrullera på Finska viken. En del av fartygen, bland dem Kronprins Gustav Adolf kastade ankar efter en rekognosceringsresa i närheten av Sveaborg. Följande morgon, den 6 augusti 1788 överrumplades de av ryssarna. De andra svenska fartygen undkom, men på linjeskeppet Gustav Adolf hade man svårt att lyfta ankaret. Slutligen lyckades dock linjeskeppet fly, men under flykten stötte det mot ett okänt grund på ca fyra meters djup och förlorade stormastens märsstång. Även fartygsbottnen skadades, och till följd av detta fylldes linjeskeppets krutlager med vatten. Efter några skott måste fartyget ge sig till ryssarna. Grundet fick senare heta Gustav Adolfs grundet och namnet finns fortfarande på sjökort.

    Fänrik Gustav Klint, som skildrade händelserna i sin dagbok, fick order om att segla iväg för att rädda fartygsbesättningen. Han möttes dock av två ryska fregatter, dvs. ryssarna hade redan stigit ombord på Gustav Adolf. Försöket att rädda besättningen var härmed dömt att misslyckas. Ryssarna tog fartygets besättning till krigsfångar och antände fartyget. Till slut exploderade det.