En finsk soldat tittar på röda arméns propaganda-affischer i det återerövrade Viborg år 1941. Foto: István Rácz / Museiverkets Bildsamlingar. Objektinumero: KK5500:681
En finsk soldat tittar på röda arméns propaganda-affischer i det återerövrade Viborg år 1941. Foto: István Rácz / Museiverkets Bildsamlingar (KK5500:681)

Kriget genom en ungersk fotografs ögon

Informationskompaniets fotograf István Rácz dokumenterade fortsättningskriget.

”Isänmaan ja Stalinin puolesta” (För fosterlandet och Stalin), deklarerar en av röda arméns illustrerade propagandaaffischer på fotografiet som är taget av István Rácz. En finsk soldat tittar på affischer i det återerövrade Viborg år 1941.

Fotografiet kan också betraktas som ett bra exempel på ett krig som inte bara fördes med vapen utan även med bilder. Fortsättningskrigets förändring till anfallskrig gjorde fotografierna till viktiga krigföringsredskap. Bilderna erbjöd även hemmafronten en möjlighet att leva sig in i kriget vid fronten.

István Rácz var en ungerskfödd fotograf, som var tvungen att fly sitt land på grund av sina politiska åsikter. Han hamnade i Finland på tröskeln till vinterkriget år 1939 och sökte sig till kriget som frivillig.

Rácz fick inte följa med till fronten, men han började dokumentera krigets händelser. Han verkade både som krigskorrespondent och journalist.

Rácz beskrev under vinterkriget bombningarnas förstörelse i städerna, evakuerade från Karelen och Lotta Svärds verksamhet. Hans fotografier från vinterkriget publicerades i såväl Suomen Kuvalehti som utländska tidningar.

Rácz fick strida för Finland i fortsättningskriget. Efter en kort militärutbildning deltog han i slutet av sommaren 1941 som medlem i informationskompaniet i återerövringen av Viborg samt senare i strider i Östkarelen.

Informationskompaniets tecknare, TK-tecknarna, var ofta yrkesfotografer. Deras uppgift under kriget var att dokumentera krigföringen ur ett krigshistoriskt perspektiv. Med hjälp av fotografierna spred man information om krigets framskridande till hemmafronten som man försökte ingjuta mod i. Fotograferingens syfte var också att skapa och sprida propagandistiskt material. Fotograferingen var en noggrant reglerad och tillståndspliktig verksamhet, som krävde ett personligt fotograferingstillstånd. Fotografierna censurerades också.

Dessutom uppmuntrades man till att producera ett visst sorts bildmaterial. Sådana bildmotiv var fotografering av finska soldater i strid, på pauser eller utförandes vardagliga sysslor, motiv som uppvisade krigsoperationens gång samt bildmaterial över de olika vapenslagen i bruk. Bilder togs även på återerövrade områden, på landskap och östkarelska byar.

István Ráczs bilder dokumenterar mångsidigt händelserna i Östkarelen under åren 1941–1942. Han fotograferade spåren efter striden i Viborg och det återerövrade Viborgs stadslandskap som lidit svårt, karelska byar, såsom Veskelys och Paatti, samt truppernas framryckning i Östkarelen. Förutom detta fotograferade Ráczs många varmhjärtade bilder på finska soldater som tillbringar tiden i skyddsrum i fält och å andra sidan stupade fiender och deras förstörda krigsmateriel.

Fotografierna som Rácz tog under fortsättningskriget har publicerats i Museiverkets tjänst Kuvakokoelmat.fi.

Katja Paananen

Kamera 9/2017

Måltid i skyddsrummet. Foto: István Rácz / Museiverkets Bildsamlingar

Måltid i skyddsrummet. Foto: István Rácz / Museiverkets Bildsamlingar (KK5500:766)