Fokus på Kekkonen - Museiverket Fokus på Kekkonen
Foto: Jorma Blomqvist / Otavamedia / JOKA / Museiverket
Foto: Jorma Blomqvist / Otavamedia / JOKA / Museiverket

Fokus på Kekkonen

Efter att presidenten tog av sig sin mörka kostym blev han hela folkets Urkki.

5-åriga Leila Pitkonen låg under vardagsrumsbordet och tittade på tv-nyheterna. President Urho Kekkonen var på en resa i utlandet i slutet av 1960 talet och den oroade Leila utbrast: ”Snälla nyhetsuppläsare, säg att Flintskallen har kommit tillbaka!” Den släta hjässan och de tjocka, kantiga glasögonen var Kekkonens mest kända varumärken.

Så småningom började vi känna igen presidentens flint även på bilder, där han vände ryggen mot fotografen. På pressfotografen Jorma Blomqvists fotografi syns Kekkonen som en svart silhuett mot en ljus bakgrund. De eteriska gymnasterna visar vägen mot en ljus framtid.
Kekkonen inledde sin presidentvalskampanj i den stora festsalen på universitetet i Jyväskylä den 14 december 1967. Efter presidentens första valtal uppträdde gymnaster från Jyväskylän Työväen Naisvoimistelijat. ”Den sittande presidenten har talat” löd rubriken till artikeln i Suomen Kuvalehti 51/1967.

Samma silhuett publicerades i Suomen Kuvalehti 15/2000, men den gången som spegelbild och lösgjord från sin bakgrund. Artikeln berättar om finlandiseringen och president Kekkonen som styrde Finland i ett kvarts sekel. Den kala hjässan hade blivit en symbol för makt och en hel tidsepok.

Urho Kekkonen var oslagbar som fotoobjekt, fastslog pressfotografen Kalle Kultala i sin bok Kohtalona Kekkonen. ”Han är president med ett skulpturalt format huvud och en rynka tvärsöver nacken”. Kekkonen hade även ett ”hälsosamt behov av att synas och höras inför folket” och ”en kajanalännings och skojares iver och förmåga att hitta på överraskande spratt”.
Under ett besök i Tunisien den 8 oktober 1965 beslutade Kekkonen sig för att klättra upp i en dadelpalm. ”President Kekkonen klättrar mot palmträdets topp ledsagad av lokalinvånare. Kekkonen följde med tunisiernas klättring i oasen El Hamman, tog av sig skorna och jackan, samtalade en stund med sin läkare och började sedan klättra uppåt”, rapporterade Helsingin Sanomat.
Den mest kända bilden av Kekkonen i palmen är tagen av Kalle Kultala. ”På plats fanns även Lehtikuva Oy:s Pertti Jenytin och jag”, minns Stina Mäenpää, en av få kvinnliga pressfotografer på 1960-talet. ”Bildbyrån Pressfotos verkställande direktör Jurij Laurson var övertygad om att den unga, självsäkra kvinnan skulle klara sig. Jag var även med på Kekkonens resa till Polen 1964 och på hans rundresa i Jugoslavien, Egypten och Bulgarien 1967 samt Sovjetunionen 1980”, fortsätter Mäenpää. Fotografier ur olika vinklar av presidentens påhitt fick stor spridning i pressen.
Enligt pressfotograf Heikki Y. Rissanen förstod Kekkonen vilket imagevärde fotografiet skulle få. När presidenten tog av sig statsmannens mörka kostym blev han hela folkets Urkki: en vän av konst och litteratur, elitidrottare och man av folket med stort jakt- och fiskeintresse. Kekkonen visste hur man levde upp och improviserade. Historieforskaren Kati Katajisto kallar också Kekkonen för en ”politisk konstnär”.
I pressfotoutställningen Fokus på Kekkonen på Ekudden finns fler fotografier av Kekkonen från åren 1952–1980. Fotografierna i utställningen kommer från akademikern och pressfotografen Caj Bremers arkiv och samlingarna i Museiverkets Journalistiska bildarkiv JOKA.

Raija Linna

Kamera 6/2019

Foto: Stina Mäenpää / Pressfoto Zeeland / JOKA / Museiverket

Foto: Stina Mäenpää / Pressfoto Zeeland / JOKA / Museiverket