Matti Jämsä testade Suomen Mineraali Oy:s asbestdräkt år 1957. Han stannade kvar bland lågorna så länge att medhjälparna fruktade det värsta. Foto: UA Saarinen / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket. Objektinumero: JOKAUAS2_3728:9
Matti Jämsä testade Suomen Mineraali Oy:s asbestdräkt år 1957. Han stannade kvar bland lågorna så länge att medhjälparna fruktade det värsta. Foto: UA Saarinen / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket (JOKAUAS2_3728:9)

Med på hjältereporterns resa

UA Saarinen fotograferade journalisten Matti Jämsäs upptåg.

Matti Jämsä (1929–1988) blev journalist för tidningen Apu år 1952. Det sista året med krigsskadestånd pågick. I Helsingfors arrangerades olympiska spelen och Armi Kuusela korades till Miss Universum. Folkets levnadsstandard började så småningom öka och de tuffa tiderna vek undan för de nya upplevelsernas väg.

Den unge Jämsä utvecklade sin egen reportagetyp, upptågsjournalismen, där han själv både var den som skrev och den som upplevde. På 1950-talet var tv:n fortfarande en raritet och finländarna, som levde i en enhetskultur, törstade efter underhållning.

Matti Jämsäs reportage följdes med stor entusiasm. Reportagen publicerade ofta i två delar. Han kastade sig djärvt in på olika områden i livet och utförde farliga experiment: Jämsä som tidningsförsäljare, Jämsä som hemlös, Jämsä kör ner en bil i havet, Jämsä som Borgbackens sjöjungfru. Det pratades om upptågen och folk var såg med spänning huruvida Jämsä skulle klara sig med livet i behåll.

Den några år äldre, äventyrslystna pressfotografen UA Saarinen (1927–1991) arbetade som fotograf vid flera av Jämsäs upptåg. Ett av dessa var en resa från Åbo till Stockholm på skidor och med roddbåt år 1954.

Duons avsikt var att färdas längs den gamla postrutten och ta reda på hur jobbig posttransporten hade varit förr i tiden. I början av mars var våren på väg och isarna var redan svaga. Skidorna rörde sig långsamt i den tröga snön. De tunga ryggsäckarna skavde mot ryggen och Saarinens skida gick av.

Jämsä och Saarinen tappade bort varandra i den täta dimman. Precis innan Åland gick Jämsä ner sig i en isränna. Trots prövningarna kom radarparet fram till Åland och därifrån fortsatte resan med roddbåt.

Hjältarna klarade Ålands farliga sjögång med ren tur och fick till sist skjuts till Sveriges kust med en fiskebåt.

Ett par år senare fotograferade Saarinen när Jämsä begravdes levande. Apu-tidningens redaktion ville ta reda på om en normal människa har en benägenhet för cellskräck, det vill säga klaustrofobi.

Förutom Jämsä deltog även den från Borgbacken kända fakiren Jussi Pöyhönen som under experimentet fick två panikanfall. Han grävdes upp efter 22 timmar. Matti Jämsä fick ett klaustrofobiskt anfall, men klarade till sist av att vara under jorden i närapå 50 timmar.

Jämsä blev en kändis, men snart blev upptågstemat uttjatat. Skrivandet tog slut i början på 1960-talet och Jämsä alkoholiserades.

Matti Jämsä var stamfadern för den inhemska gonzo-journalismen. Ett decennium efter Jämsä utvecklade amerikanen Hunter S. Thompson en deltagande och subjektiv journalismform, gonzo, som inbegrep att fakta fördunklades, den personliga upplevelsen framhävdes och stilen överdrevs.

I Finland fortsatte Jämsäs reportagekompanjon Veikko Ennala sin karriär med att skriva skandalomsusade artiklar i tidningen Hymy. Även det nya millenniets Duudsonit och tv-serien Madventures Riku Rantala och Tuomas Milonoff har gått den väg som Jämsä stakade ut.

Mari Aaltonen

Kamera 1/2017

Matti Jämsä förbereder sig för att slå djupdykningsrekordet för groddykardräkten Draeger DW-38 år 1954. Jämsä dök ner till 61 meters djup. Foto: UA Saarinen / JOKA / Museiverket

Matti Jämsä förbereder sig för att slå djupdykningsrekordet för groddykardräkten Draeger DW-38 år 1954. Jämsä dök ner till 61 meters djup. Foto: UA Saarinen / JOKA / Museiverket (JOKAUAS2_3319:4)

Matti Jämsä begravdes levande på 2,5 meters djup år 1956. Kistan byggdes av plywood och i den monterades två luftväxlingsrör. Foto: UA Saarinen / JOKA / Museiverket

Matti Jämsä begravdes levande på 2,5 meters djup år 1956. Kistan byggdes av plywood och i den monterades två luftväxlingsrör. Foto: UA Saarinen / JOKA / Museiverket (JOKAUAS2_3509:8)