Jordskredet i Kurikka förevigades i Suomen Kuvalehti 1930. Foto: Aarne Jonasson / Otava / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket. Objektinumero: JOKAOT4SK1930_13:3
Jordskredet i Kurikka förevigades i Suomen Kuvalehti 1930. Foto: Aarne Jonasson / Otava / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket (JOKAOT4SK1930_13:3)

Kamerafångster härifrån och därifrån

Tidningen Suomen Kuvalehti samlade läsarfotografier redan 1917.

Ett jordskred inträffade natten mot måndagen 10.3.1930 i Pitkäkoski i Jalasjoki, Kurikka. Flodbädden rasade med en sådan kraft, att ett stort, isigt jordblock, på vilket det växte stora träd, flög 60 meter bort till den motstående stranden. Jordskredet lämnade ett cirka 30 meter långt och mer än 10 meter brett hål på flodstranden. Floden kunde inte flyta sin vanliga rutt, utan hittade en ny fåra.

De dramatiska fotografierna togs av Aarne Aleksander Jonasson (1887–1951), som under sin karriär som fotograf arbetade särskilt som kringresande fotograf. Pojkarna som står vid ravinen hade kanske fört dit honom för att se den underliga vyn. Jonasson, som hade assisterat bokförlaget Kustannusosakeyhtiö Otavas tidningar redan från 1920-talet, skickade sina fotografier och en kort beskrivning om det inträffade till Suomen Kuvalehti.

Suomen Kuvalehti publicerades första gången 1916. Otava ville ha en tidskrift på marknaden som innehöll rikligt med fotografier. Förebilderna var europeiska illustrerade tidskrifter, såsom Illustrated London News och Berliner Illustrierte Zeitung. Man hade reserverat sex sidor för fotografier. Syftet var att publicera fotografier av intressanta händelser i Finland och utomlands. Som redaktör anställdes Matti Kivekäs.

De första fotografierna som publicerades i Suomen Kuvalehti skaffade Matti Kivekäs från fotografer i Helsingfors, såsom Ivan Timirjasev, Eric Sundström och Daniel Nyblin, men snart ville man har fotografier även från landsbygden. År 1917 publicerades en annons i Suomen Kuvalehti där man bad hobbyfotografer att skicka in sina fotografier till tidskriften. För riktigt bra fotografier utlovades ett generöst arvode. Man önskade särskilt fotografier som belyste aktuella händelser. I december 1917 meddelade tidskriften att de grundar Suomen Kuvalehtis fotografklubb, för att utveckla en snabb och mångsidig grupp av fotografer. Till klubbledare planerades den skicklige amatörfotografen överste Ivan Timirjasev. Redaktionen ville utveckla en interaktion med tidskriftens läsare.

Under de följande åren rådde ingen brist på aktuella ämnen. När Finland blev självständigt, sjöd det i såväl huvudstadsregionen som på landsbygden. Under den ryska revolutionen och Finlands inbördeskrig fotograferade förutom Matti Kivekäs själv, bland annat Ilmari Vasenius, Enok Rytkönen, A. Z. Hackzell och Harald Rosenberg för Suomen Kuvalehti. I S:t Petersburg fotograferades revolutionen av Karl Karlovich Bulla.

På 1920-talet började man publicera fotografier tagna av hobbyfotografer och Suomen Kuvalehtis läsare på separata sidor. Sidornas rubriker kunde till exempel vara Kotimaan postista (Från inrikesposten), Eri tahoilta maata (Från olika håll i landet) eller Kamerasaalista sieltä täältä (Kamerafångster här- och därifrån). Fotografier som skickades till tidskriften blev kvar på redaktionen eller återsändes till avsändaren, om avsändaren har kommit ihåg att bifoga ett returkuvert med frimärken.

Suomen Kuvalehtis tidigaste fotografier utgör hjärtat i bokförlaget Kustannusosakeyhtiö Otavas bildarkiv. Otava donerade sitt bildarkiv till Museiverkets Journalistiska bildarkiv JOKA.

Joanna Maltzeff

Kamera 3/2020

Jordskredet i Kurikka förevigades i Suomen Kuvalehti 1930. Foto: Aarne Jonasson / Otava / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket

Jordskredet i Kurikka förevigades i Suomen Kuvalehti 1930. Foto: Aarne Jonasson / Otava / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket (JOKAOT4SK1930_13:2)