Jussilas grind i Hykkilä i Tammela, skiftet mellan 1920- och 1930-talen (beskuren bild). Bild: Esko Aaltonen, Etnologiska bildsamlingarna, Museiverket. Objektinumero: KK1929:110
Jussilas grind i Hykkilä i Tammela, skiftet mellan 1920- och 1930-talen (beskuren bild). Bild: Esko Aaltonen / Etnologiska bildsamlingarna / Museiverket (KK1929:110)

Hembygden i bilder

Esko Aaltonen förevigade byarna i Suur-Tammela och deras invånare.

”Sjöns långa fjärd var inbjudande blå, kullarna bakom varandra och de kuperade fälten på andra sidan landsvägen fick en med sin grönska att kisa med ögonen, och blicken stannade vid de utspridda byggnaderna som hade mer gammal patina än nya linjer och färg.”

Så här beskrev professor Esko Aaltonen 1965 landskapen i byn Hykkilä i Tammela i tidningen Forssan Lehti som han grundat tidigare. Han berättade om sitt första möte med byborna 1919, när han och hans familj tillbringade sommaren i Hykkilä. Till en början var de enda bekanta i byn Sipiläs unga herre och fru, i vilkas strandbyggnad semesterfirarna övernattade. Snart blev Aaltonen också vän med herren och hans bröder i Jussilas hus, och några år senare köpte han en strandtomt för en sommarvilla av dem.

Den näst yngsta av familjens åtta barn, Esko Aaltonen, föddes 1893. Familjen bodde i en bostad i Oy Forssa Ab:s fabrik, i Viksbergs byggnad. Det var inte självklart för en fabriksarbetares barn att få studera, och Esko Aaltonen var det enda av syskonen som skrev studenten. Han sökte till universitetet för att studera Finlands och Skandinaviens historia så fort han fått studentmössan.

Aaltonen kände ett intresse för hembygden, det förflutna och fotografi redan som ung när han gick i samskolan. Skrivelsen ”Paikannimityksiä ym. Tammelassa” (ortnamn m.m. i Tammela) var hans första tryckta text. Den publicerades i tidningen Kotiseutu 1911. Under sina studier i universitetet deltog Aaltonen i den tavastländska nationens insamling av folkdikt med en betydande arbetsinsats.

Från sin villa, som stod klar 1923 på Jussilas strandtomt i Hykkilä i Tammela, gjorde Aaltonen utflykter till närområdena och blev bekant med alla invånare i byarna Hykkilä och Lunka. Han skrev ner fakta som kom fram i samtalen om husens skeden och invånarnas liv, och använde anteckningarna som grund för sina många tidningsartiklar. Vid skiftet mellan 1920- och 1930-talen beskrev han med en mångsidig bildserie gårdarnas byggnader, invånare och arbetssätt i området Suur-Tammela.

Aaltonen beskrev hembygden som att den formade ett landskap kombinerat med personliga upplevelser. Dessutom betonade han vikten av hembygdens sociala atmosfär, som skapades av bybornas samverkan. Som aktiv medlem i hembygds- och museiföreningen strävade Aaltonen efter att göra hembygden känd och lyfta andan i hembygden.

Utöver all verksamhet var Hykkilä i Tammela också en plats för Aaltonen att lugna sig och vila. I ett brev han skrev till en vän under kriget berättar han: ”Jag har tillbringat en underbar vecka här i Hykkilä vid Kuivajärvis strand bedårad av vitsippor, gökblomster och stockpontoner. Jag har arbetat flitigt i trädgården, jag är som pånyttfödd. Sinnet är känsligt igen, det väller av tankar i huvudet. Jag förväntar mig mycket av den här sommaren.”

Fler bilder tagna av Esko Aaltonen finns på webbplatsen för Museiverkets Bildsamlingar: https://museovirasto.finna.fi.

Text: Saija Kainulainen

Kamera 4/2021

Heikkiläs hus i Huuvala, Tammela, 1928. Bild: Esko Aaltonen, Etnologiska bildsamlingarna, Museiverket

Heikkiläs hus i Huuvala, Tammela, 1928. Bild: Esko Aaltonen / Etnologiska bildsamlingarna / Museiverket (KK1929:28)

Jussilas grind i Hykkilä i Tammela, skiftet mellan 1920- och 1930-talen. Bild: Esko Aaltonen, Etnologiska bildsamlingarna, Museiverket

Jussilas grind i Hykkilä i Tammela, skiftet mellan 1920- och 1930-talen. Bild: Esko Aaltonen / Etnologiska bildsamlingarna / Museiverket (KK1929:110)