Kotšijaders familj, Tym-floden 1914. Foto: Kai Donner / Museiverkets Bildsamlingar / bildbehandling Peter Sandberg. Objektinumero: VKK532:2243
Kotšijaders familj, Tym-floden 1914. Foto: Kai Donner. Bildbehandling Peter Sandberg / Museiverkets Bildsamlingar (VKK532:2243)

Vänd blicken mot vildmarkerna i Sibirien

Kai Donner reste till Sibirien och fotograferade lokalbefolkningens liv med en rullfilmskamera.

På Finlands nationalmuseum visas Kulturernas museums och Museiverkets bildsamlingars gemensamma utställning Äventyr i Sibirien. Utställningen presenterar fotografier som forskaren i sibiriska språk och kulturer Kai Donner tog under sina forskningsresor 1911–1914. Den första resan 1911–1913 tog Donner bland ostjaksamojeder till de övre delarna av Ob, till Jenisej och Tasfloden. Den andra resan 1914 riktades till kamassamojedernas stam som levde på Sajan-bergens sluttningar.

Samojedernas bosättningsområde var kallt, kargt och på sommaren fullt med mygg. Människorna plågades av sjukdomar, fattigdom, alkoholmissbruk och hunger. Ryska köpmän exploaterade samojederna ekonomiskt.
Donner fotograferade dessa underskattade, bortglömda människor. Han levde bland dem så att man många gånger misstog honom för en samojed.
”Trots de hårda förhållandena var jag fängslad av denna ursprungsbefolknings livsstil. Jag njöt obeskrivligt mycket av att jag äntligen hade möjlighet att fördjupa mig i de trakter som bildning inte någonsin hade nått och på vars marker ingen kulturmänniska någonsin hade trampat på”, skrev Donner.

Kai Donner hade två lätta rullfilmskameror med sig under sina resor: en Bulls-Eye Kodak No. 2 och en Eastman No. 3A Folding Pocket Kodak. Under de kalla förhållandena
var det lättare att använda en rullfilmskamera än en bladfilmskamera.
Bristen på ljus gjorde det svårt eller till och med omöjligt att fotografera i Sibirien. Filmen krävde en lång exponeringstid (ISO cirka 5). Den var känslig endast för blått ljus. Därmed blev himlen så ljus att molnen försvann. Den gula och röda färgen syntes i sin tur mörkare på bilderna. På grund av filmens egenskaper tycks även samojederna ha en mörkare hy än de i själva verket hade.
Merparten av Donners fotografier är personporträtt. Han fotograferade också bland annat landskap, bostadsbyggnader, ryska köpmän och tjänstemän och till och med sig själv som bevis för sin familj att han ännu var vid liv.
I Sibirien var man emellertid inte alltid välvilligt inställd till fotografering. Schamanen Kotšijader trodde att kameran innehöll onda andar som kunde skada honom. Till slut gick han med på fotograferingen efter att han lärde sig att kameran endast tog en bild och att han skulle få bilden.

Karl (Kai) Reinhold Donner föddes i Helsingfors 1.4.1888. Han blev filosofie magister
1914 efter att ha studerat vid universiteten i Helsingfors, Budapest och Cambridge. År 1923 promoverades han till filosofie doktor.
Kai Donners far, senator Otto Donner, hade hoppats att han någonsin skulle ha möjlighet att forska i samojedstammar på fältet – detta var ett av Kai Donners motiv till sina resor. Kai Donner hade velat följa i M. A. Castréns fotspår till de sibiriska ödemarkerna redan när han var ung.
År 1924 utnämndes Kai Donner till docent i uralisk språkvetenskap vid Helsingfors universitet och till tf. professor i fonetik från 1934. Han dog i Helsingfors 12.2.1935.

Fotografierna som Kai Donner tog i Sibirien har bevarats i Museiverkets bildsamlingar.

Jaana Onatsu och Peter Sandberg

Kamera 10-11/2014

Schamanen Kotšijader, Tym-floden 1912. Foto: Kai Donner / Museiverkets Bildsamlingar / bildbehandling Peter Sandberg

Schamanen Kotšijader, Tym-floden 1912. Foto: Kai Donner. Bildbehandling Peter Sandberg / Museiverkets Bildsamlingar (VKK532:2245)