Kajanas tjärkanal 1893. Greve Sparre använde fotografiet som mall till teckningen, som 1893 publicerades i julalbumet Nuori Suomi. Fotografiet digitaliserat av råkopian. Foto: Louis Sparre / Kaleva / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket. Objektinumero: JOKAKAL3B2643B:14
Kajanas tjärkanal 1893. Greve Sparre använde fotografiet som mall till teckningen, som 1893 publicerades i julalbumet Nuori Suomi. Fotografiet digitaliserat av råkopian. Foto: Louis Sparre / Kaleva / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket (JOKAKAL3B2643B:14)

På grevens tid

Greve Louis Sparre fotograferade i Kajanaland och ryska Karelen för mer än 120 år sedan.

Forskare Riitta Raatikainen hittade 22 glasnegativ från Kajanaland och ryska Karelen i tidningen Kalevas bildsamlingar. Fotografierna berättar om livet på 1890-talet.

I glasnegativen finns fotografier på tjärbränning i Kajanaregionen, Kajana stad och tjärbåtarna som 1893–94 åkte genom staden. Röken svider i ögonen när tjärmilans väktare tämjer eldstungorna. Tjärlukten sprider sig överallt då tjäran tappas upp på fat. Tjärbåtarna skjuts med störar upp för Petäiskoski och dras genom Kajana älvs kanaler. Vattnet sjuder i Ämmäkoski.

I slutet av 1800-talet var tjärhandeln en viktig inkomstkälla i Kajanaland. Man brände tjära i tjärmilor i obygden. På sommaren lastades tjärfaten på båtar, med vilka man tog sig ned via ymnigt forsande forsar till Kajana och därifrån vidare till Uleåborg, där tjäran fortsatte sin resa ut i världen med fartyg. Tjärroddarnas återresa gick motströms och uppför brusande forsar. År 1847 byggde man Ämmä- och Koivukoskikanalerna i Kajana älv, som korsade Kajana stad, för att underlätta färden för tjärbåtarna.

De ursprungliga fotografierna av Kajanaland och Vitahavskarelen togs av italiensk-svenske konstmålaren greve Louis Sparre (1863–1964). Som genom ett under har fotografierna överlevt till vår tid.

År 1938 fotograferades Sparres fotografier på nytt, från grevens fotoalbum till glasnegativ. I tidningen Kaleva gjordes råkopior av de nya fotografierna och limmades i fotoalbumet. Länsman H. W. Claudelin (1882–1947) från Kajanaland brevväxlade med Sparre på 1930-talet och kompletterade informationen om fotografierna på råkopiorna, skriver Raatikainen i sin bok Suomen itä valokuvissa.

Axel Gallén (Akseli Gallen-Kallela från 1907) lockade sommaren 1889 den 26-årige greven Louis Sparre till Finland för att teckna och måla. Sparre hade bekantat sig med finska konstnärer under sina studier vid Académie Julian i Paris, och Sparre och Gallén blev goda vänner.

Sparre blev förtjust i Finland och återvände genast nästa sommar. Sommaren därefter flyttade han till Finland.

Sommaren 1891 var Sparre gäst hos Gallén i Kuhmois. De gjorde vandringsturer i Kajanaland och över gränsen till Vitahavskarelen, där de trodde sig ha upptäckt ett uråldrigt levnadssätt i kalevalaanda som ännu utövades. Det man såg och upplevde dokumenterades med fotografier och teckningar.

Sommaren 1892 gjorde Sparre en längre forskningsresa till Vitahavskarelen tillsammans med skulptören Emil Wikström. Två av fotografierna i Kalevas samling härstammar från denna resa. Ett år senare gifte sig Sparre med marskalk C. G. Mannerheims syster, Eva Mannerheim, och tog med sin unga brud på en bröllopsresa, vart annars än till Vitahavskarelen.

Många finländska konstnärer följde i Galléns, Sparres och Wikströms fotspår på vandringar till Vitahavskarelens runosångsbyar på 1890-talet.

Sparre skrev 1893 en reseberättelse om Kajana till Päivälehtis julalbum Nuori Suomi. Berättelsen illustreras med en teckning, som avbildats efter Sparres fotografi på Kajanas tjärkanaler.

Raija Linna

Kamera 7/2020

Frun vallar kor på Rådshustorget i Kajana 1894. Fotografiet digitaliserat av glasnegativ. Foto: Louis Sparre / Kaleva / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket

Frun vallar kor på Rådshustorget i Kajana 1894. Fotografiet digitaliserat av glasnegativ. Foto: Louis Sparre / Kaleva / Journalistiska bildarkivet JOKA / Museiverket (JOKAKAL3B2643B:18)